I lördags var det Swecup premiär för mig och Stefan. Det blev äntligen öppet för oss veteraner att få vara med och leka igen efter all nedstägning pgrav coronan.
Men nu blev det då dax och det var Bsa racet i Borås. För omväxling skull lämna vi regnet hemma och åkte de 50 milen ned till Borås på morgonen och kom fram till ett Soligt Borås.
Vi hade bara 1,5 tim till start så det var bara hämta nr-lapp och byta om och ut och värma upp. Började köra lite lätt på asfalten tillsammans med Warren Bates och vi fick prata av oss med lite minnen och cykelprat.
Sedan var det dax att äntra lite träning på banan innan start. Och shit!! Fick nästan en liten chock av hur ruffig och stenigt det var. Har ju kört banan förut, sist 2016.
Mindes den som lite stenig men nu hade de ruffat till den lite mer.
Efter uppvärmningen kändes det som att jag kommer komma sist. Jag körde på allt och hittade inga bra linjer eller flyt. Så var orolig innan start. Vi är nog alldelles för bortskämda i Norrtälje på flowiga banor.
Fick stå i sist startled då jag är ny i H50 klassen. Men då det bara var 16 st så gjorde det inte så mycket. Var ganska snabbt uppe på runt 5e plats. Men det kändes lite segt i kroppen.
Försökte köra så sparsamt jag kunde och försökte följa med i tempot framför. Kände att när jag fick ligga bakom och med lite högre tempo så gick det bättre över stenarna. Efter ett varv började det släppa och jag körde bättre och bättre. I mitten på varv 2 kände jag för lite tempo ökning och gick upp i täten. Mattias Rudklint var den enda som tog hjulet en bit men i slutet på varvet var jag solo. Efter det tyckte jag att jag fick in ett bra flyt i skrammelpartierna och när man kom ut på ett slätare parti var det riktigt kul. Början av banan var klart roligast.
Blev en vinst och leder nu Swecup i H50. Så asnöjd med det!! 😀
