Första swecup xco deltävlingen för säsongen var Klippingeracet i säter. Det är en riktigt stökig bana med en skog fylld av rötter och sten och som inte det skulle räcka så har man även byggt rockgardens och man ska köra över stenbumlingar.
Det är INTE en av mina favoritbanor men jag brukar ändå köra rätt ok på banan. Sist vi körde här var 2019 och sedan dess var det lite nyheter som man märkte under racet.
För som oftast hade vi inte kört banan innan utan vi kom dit någon timme innan start och sprang ut i skogen och kolla till fots de svåraste partierna. Sedan var det start i +3 grader och regn.
Det var isande kallt och banan blev som ett slagfält av lera, vatten, med hala stenar och rötter. Det hela blev nog ett av de kallaste riktiga tävlingarna jag kört.
Jag kände mig i bra form men kunde redan från start inte riktigt hänga med Uffe Johansson uppför. Sedan när det blev stökigt körde jag dåligt (speciellt) första varvet. Tappa ca 15 sek per varv de 3 första varven på Uffe. Men på sista 4e varvet så blev jag riktigt trött och kylan börja ta överhanden. Domna av kylan i händer och fötter och kraften försvann.
Thomas Lindh tog in mycket sista varvet men jag lyckades behålla andra platsen in i mål i H50.
Bror Stefan Larsson frös så mycket att han inte kunde fortsätta så han gjorde en DNF.
Irma kämpade på hon med och blev 3a i D40.
