..!!..!!... Skrek jag med ovanligt stark och hög röst (ifrån mig) när jag passerade mål linjen på XCét. Vad säger man eller rättare sagt hur känns det? Det är ju den vanliga frågan när man vinner och svaret är det samma, spelar ingen roll vilken idrott; - Det är såå hj...la skönt!!! -Vi/jag var värda det här!!! -Det är verkligen underbart!!!Klyschor!!! Men bättre än så är det svårt att förklara sig när adrenlaniet börjar släppa och tröttheten tar vid...
TEMPOT
Nog om det på några rader.
Vi tar det från början för det var ett brons innan guldet faktiskt. I Onsdags så körde vi 10 km tempo. Jag visste att jag skulle ta en pallplats innan start men jag visste oxå att det handlar om sekunder och tiondelar från vinst till fiasko Jag visste oxå att Micke skulle bli svår att slå då det var snustorrt och en hel del grusväg på banan. Men samtidigt så hade banan en hel del tekniskt och uppför. Jag starta så försiktigt jag kunde då det gick uppför i ca 2 km efter start. Väl uppe på stigarna hade jag grymsyra i benen och pulsen var runt 175... Började tvivla på mig själv men efter någon utförslöpa kändes det att kroppen var med då jag snabbt blev återhämtad och kunde börja trycka på igen. Körde om ca 4 st som startat tidigare än mig och kände att nu går det nog bra. Sista delen av banan så var det mest utför och här gällde det att slå på allt och lite till för att utjämna tidsförlusten jag fått på grusvägarna. PANG !!! sa det... och plötsligt låg jag med kinden mot gräset och tittade snabbt upp och såg cykeln landa i kör riktningen precis bredvid mig så jag reste mig snabbt och tog tag i styret och full fart igen. Men visste inom mig igen att här förlora jag en medalj valör. Väl i mål så var jag orolig då det var tight mellan cyklisterna men till sist så visade det sig att till Micke var det ingen att göra han var klart bäst denna dag och vann med 26 sek före Björn K som bara var 8 tiondelar före mig.... suck!!! Men ett härligt brons iallafall och jag är med i matchen för på XCét då gäller det.
RESULTAT TEMPO: http://www.mtbsm2008.se/resultat16julitempo.pdf
XC
Sov dåligt på natten och hade en nervös förmiddag och var nog på toa 4 gånger innan starten som var kl 14:40 på efm. På startlinjen var jag sedad 2:a och hade bra startposition i det ca 30 st startfältet. Många var pigga i starten och jag låg bara på 9e plats men på hjulet efter Micke när första långa stigningen börja. När stigningen gick över till singeltrack var Micke först i spåret och jag jagandes ca 50 meter efter och var orolig. SHIT... ska det gå så här fort redan... Men i de tekniska partierna var jag ikapp och kunde vila mig lite då jag låg som klistrad på Mickes hjul. I slutet av första varvet vurpa Micke och jag fick en liten lucka och var först in till varvning och hörde Anna E i högtalarna som sa mitt namn och då börja jag nästan gråta, för bra för att vara sant att leda sin klass på SMét. Men det var långt kvar och oxå här visste jag att Micke var snabb på första delen av banan som gick mest på eljuspår så jag var kall och tog bara mitt tempo och snart var Micke ikapp. Bakåt var det tomt. Jag fick bita igen och hängde med och de två senare varvet gjorde Micke ryck i början av varven och på tredje varvet var jag oroligigen då jag gick på rött länge föratt köra ifatt men när jag kom ifatt oxå denna
gång kände jag att jag kanske har en tjans. 4:e varvet gick lite lugnare då det var en hel del varvningar från klasser som startat efter oss. På slutet av 4:e varvet hoppar Mickes kedja av och jag får en tjans på några sekunder att rycka och det är i en utförslöpa och jag känner mig faktiskt hyfsad pigg. Adrenalinet slår i topp och jag bombar trotts svidande lårmuskler. Vid varvning och klockan klingar för sista varvet så ser jag att luckan är en 20 sek. Kör i min fart uppför stigningen och sen på singeltracken så ger jag allt och kör på över rött ända till de sista kurvorna förre mål då tittar jag bakåt och ser inte Micke någonstans. -F..a!!! Jag kanske vinner!! tänker jag !! och börja nästan gråta igen när jag hör min brors röst skrika: -F.an va bra!!! Tar sista kurvan utan vurpa, gör som på touren drar upp blixtlåset på cykeltröjan, höjer händerna mot skyn och skriker: JAAAAAAAAAA..!!..!!...
1:a Gunnar Töjren...CK NORRTÄLJE ... 1:38:36.6
2:a Mickael Johansson... CK HYMER ... 1:41:01.9
3:a Gunnar Bäckgren... NORBERG CK ... 1:44:02.6
Mer resultat XC: http://www.mtbsm2008.se/resultat18julixc.pdf
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
GT´s bloggtal
Får tacka mina närmaste min fru Irma, min dotter Iza som alltid är med. Brorsan Stefan som inte kunde köra idag för sitt svullna knä men istället langa dricka klockrent till mig under loppet samt min sponsor Billy & co på MARINBIKES som var på plats och hejade på oxå min andra sponsor mamma Thea som gett många slantar till sin son samt min svåger Jocke och hans son Filip som hittat upp till Norberg och hejade och fotade, -går bra när du är med jocke!!! Nästsist men inte nästminst för det min tredje sponsor INTERSPORT NORRTÄLJE som ger mig möjlighet till träning och material tack vare en bra chef Anders. Oxå till sist men störst alla cyklister och idrottare på hemmaplan som jag tränar med och som gör att det är så kul med cykling och idrott. Tackar allihopa!!! Nu tränar vi vidare!!! /GT
