I mina ungdomsår fiska jag mycket. Det var mete efter braxen i åar och abborrar i sjöar, Det var gäddfiske i skärgården och i havsvikar. Det var pimpelfiske på vintrarna och jag lärde mig göra pirkar och färglada krokar med epoxylim och färgpulver. Och eftersom min morfar är från Karesuando och min mamma född där så tillbringa jag sommarloven längst älvarna och bäckarna där uppe i norr för att smyga mig på storharren eller kanske öringen och jag börja fiska med fluga och jag gjorde flugor av fågelfjädrar, garn och sytrådar. Den ena flugan mer färgglad än den andra. Jag var besatt av fiske och gick in helseriöst i det. Läste fisketidningar och fiskeböcker. Köpte vadarstövlar och hade en sån där väst med många fickor med många askar flugor att välja emellan beroende på väder, vind och vilka insekter som rörde sig på ytvattnet. Jag älskade fisket!!! Spänningen när man väl var på plats, se till att materialet var på topp och träningen för de perfekta kasten med flugspöt. Jag älskade fisket precis lika mycket som jag nu 25 år senare älskar cyklingen!!!...
...Fick lite älska fiske återfall då Iza och jag idag drog upp en kilosabborre. Det var mäktigt. En sån stor abborre har jag inte fått någongång förut under mina fiskeår även fast jag tålmodigt inväntade abborren i många, många, många timmar då för 25 år sedan.
