Efter 2 långa arbetsdagar med mer jobb än vad man hunnit med och 2 dagar man hämtat Iza på dagis och fått bära henne skrikande därifrån då hon ej ville hem samt fortfarande gult, segt snor och en seg förkylning som ej helt vill lämna kroppen så var inte humöret direkt på topp när man kom hem idag. Helt uppriktigt var man lite less, men det kan man väl få vara någon gång ibland trösta jag mig med. Irmis tog hand om middagen och Iza sken upp när hon fick bada och även jag kände mig lite bättre till mods av vänligheten och skratten. När det lite senare på kvällen var dags för träningsrace så visade det sig att jag stod ensam på startlinjen. På uppvärmingen (några varv runt den 1,6 km korta tempobanan) så kände jag mig bra värdelös på att hoja. Ett tag tänkte jag när jag strula som mest och benen kändes lama. -Fan jag skiter idet här, jag lägger av nu!!! Men som så många gånger förr så fortsatte jag till startplatsen. Väntade in i det längsta på att någon till skulle dyka upp men icke. Förstår nu de som alltid får träna själv, typ Tommy O, Samuel B, Jesper J. Man har varit bra bortskämd med att alltid ha någon att race med.Nåja precis innan jag satte igång klockan och tidtagningen så kändes det INTE bra. MEN..... när jag satt igång klockan så var det plötsligt publik längst banan som hejade på och jag var jagad av Ola H och tog in på den som startade framför. Jag forzade fram på stigarna och det kändes som vanligt och benen svarade. Pulsen var i snitt 169 och maxpulsen 181. De 4 varv jag körde denna gång, körde jag jämt och fort enligt mig själv. varv 1: 4:20 min, varv 2: 4:23 min, varv 3: 4:22 min, varv 4: 4:26 min. Hur nöjd som helst efter målgång. Det finns fortfarande där, såååå skönt att man kunde ta i och kroppen svarade. Tänkte att jag har fått rätt bra tävlingspsyke av alla de år jag nötigt på. Hoppas bara man nu kan konservera denna känsla till helgen.
Några bilder hemmifrån där tempo banan går. Är otroligt vackert här nu. Trollbäcken.
Borgängarna är gröna och sköna!!!
Uppe vid brantbacken och skogshyddan.
Vitsipporna i skogsbacken bakom varat hus är bedårande. Här finns de roliga uförslöporna och längsta backarna hemmavid.
