Sista cykelpasset på denna resa blev en riktig kraftutmanare. Jag stack iväg tidigt på morgonen för att hinna tillbaka till lunch. Körde inåt land och passera San Pablo och sen vidare mot Campanet. Strax innan Campanet så börjar det pysa från bakdäcket! Punka! Suck! Stanna utanför en supermarket. Allt var stängt då det var tidigt. När jag precis var färdig och skulle börja pumpa med en kass handpump så öppnar de butiken och en kille kommer ut med lite verktyg. Jag frågar om en fotpump och vips har jag en i handen. Det rädda dagen att få ordentligt tryck i bakdäcket igen.
Fortsätter i god fart och form förbi Caimeri och uppför första tuffa stigningen. Den var grymt fin och lång. Var lite längre än jag trodde till Calobra stigningen. När jag väl såg den och körde nedför till den lilla hamnen så var det en mäktig syn att se den ringla sig nedför de branta slutningarna. Det var långt ned och man börja tvivla på att orka hem. Hade bara med 2 flaskor vatten och någon fika hade jag inte tid till.
När jag kört 2:22 tim var jag i botten av stigningen. Sagolikt vackert. Skulle vilja ha mer tid här någongång och sitta och fika och njuta lite. Nu var det bara att växla ned till lilla klingan i fram och börja köra på uppför. Tanke var att köra på lite uppför men till någon extra fart fanns det inga krafter kvar. Här gällde det att bara ta sig upp igen. Brant och långt var det verkligen, men härlig cykling. Körde till tunneln där vägen gick över på 39 min. Var på toppen på 42 min och vid vägskälet på 46 min och rätt mör och trött.
Men det var bara växla upp och köra tillbaka samma väg som jag kom. Enda trösten var att ned till Sa Pablo var det mest utför. Mötte hundratals cyklister idag och det var näst intill kö uppför berget. Mäktig syn!
När jag kom till Sa Pablo var jag skittrött. Men flack väg och lite medvind rädda mig från hammaren. Kom tillbaka till hotellet efter 4:37 tim, snittfart på 24,9 km/h och klättrat 1925 höjdmeter. Snitt puls på 124 och maxpulsen på 157.
Efter en dusch, ätit som en häst och varit nere vid stranden med barnen så cykla jag och lämnade tillbaka cykeln. Smidigt! Fick några kilometer promenad hem. Så nu är jag trött men lycklig:-)
Nu blir det 2 vilodagar då pulsklockans stapel slår i taket!
